Sista dagen här i paradiset. Lite sorgligt, men visst skall det bli skönt att komma hem igen. Men kommer nog kännas lite tomt när Gnu inte står i hagen hemma.
I lördags var vi på besök hos Nona och Gnun mår utmärkt! Nona litade på mig och köpte en sadel jag rekommenderqde och den låg finfint på damen. Trots envis och äcklig hetta och en nästan-panik-känsla av att kränga på sig ridbyxorna red jag Gnu en sista gång på Nonas uppmaning. Gnu kändes pigg, mjuk och glad över att komma ut och tölta lite! Nonas kommetar var “det ser ut som om hon ler”.
Annars har tankar, diskutioner och läsande mest, så klart, kretsat kring det fruktansvärda händelserna i Oslo och på Utøya. Jag har två syskon, sammanlagt fyra syskonbarn, en morbror och två kusiner i Oslo. En av kusinerna var på Utøya och överlevda, tack och lov – men mår så klart fruktansvärt dåligt. Han kastade sig i vattnet och simmade undan den skjutande gärningsmannen. Många av hans vänner skjöts ihjäl, men han klarade sig.
Även resten av den Norge-baserade familjen mår bra och är hela.
När vi de första bilderna från det av bomben söndertrasade regeringshögkvarteret var det lite av samma känsla i kroppen som när flygplanen kraschade in i WTC i New York i livesändning. Det här är en film! det här händer inte i verkligheten!
Och här fortsätter sommaren och livet, som om inget hänt.
Vi har inhandlat material och skruvat ihop en ny trappa till bastun. Fin som bara den!
Solat, läst böcker och umgåtts med härliga människor. Gått i skogen, hittat lite kantareller, klippt och färgat håret, läst lite mera och druckit vin.
Idag packar vi ihop våra saker och beger oss på en sommarfest ikväll. Tidigt imorgon åker vi till Åbo och tar dagbåten hem.
Så snart får ni lite bildbevis på den här semestern!
Tags: Attackerna i Oslo, Familj, semester, Utøya