Igår fick vi föl i stallet!
Ett shettissto som går på lösdriften skulle inte föla förrän om ca 3 veckor, men ut kom fölet igår – i snön. De fick in dom i stallet fort och allt gick bra, även om det tydligen var lite på håret.
Kollade förstås in fölis idag och det är ju något otroligt hur söt den är!
Kissar, därav den konstiga ställningen
Det är Shettismamma och welshpappa. Bara sååå söt!
Pelle tog en bild på mig och T i hagen:
Angående Tindras hopplösa viftande igår:
Jag reagerade på att madam var så himla lugn idag. Hon kollade in på mamman och fölet och stod och halvsov på gången sedan. Jag red henne igår morse, innan stoet fölat. De går i hagarna snett mitt emot varann och Tindra måste ha kännt av stämningen i hagen. Stoet var förmodligen på G att börja föla och jag tror faktiskt att Tinda visste om att något var fel. kanske försökte hon göra mig uppmärksam på atyt något inte stämmer i hagen?
Och jag bara blev irriterad på henne. Hon var liksom sån otroligt mycket “hoppigare” och vimsidare och hetsigare på stallgången än hon brukar. Och när hon skulle ut så sprang hon mot hagen (även om hon är pain in the ass att hantera så brukar hon vara lugn att leda)… Usch, vad dåligt samvete jag fick när jag kom på det (om det nu är så).
Är lite förkyld och trött och snorar…urk. Rösten känns krasslig också.
Trött blir jag.