Red kurs för Nina Keskitalo igår på Fors.
Men började dagen med att sova lite grann och drick kaffe med grabbarna (Pelle och Frez, som sov över här).
Tindra gick att lasta själv (alltså utan hjälp) när jag åkte, vilket är skönt. Efter att vi var på Stenholmen förra våren så har hon varit lite motsträvig till att lastas, men igår gick det alltså bra.
Första passet red vi i ridhuset och jobbade mycket med att sätta Tndra i tölten lite mera. Mycket trampa,trampa – iväg i tölt – fånga upp i korttempo. fick jobba endel med galopp -kort tölt -galopp på volter också.
Vi var helt färdiga efter 45 minuter. Speciellt mina magmuskler.
Efter passet fick Tindra stå i en paddock och vila och jag, Malin Stang och Susanne Stang åkte och käkade i VH. Från lunchen svishade jag vidare till Krigslida och kollade på ett hus tillsammans med Frez, Emelie och Pelle. Underbart stort hus från 1880, som var mycket smakfullt renoverat och hållet. Det var rätt många och tittade.
Hann hålla Pelle sällskap när han käkade lunch och sedan var det tillbaka till Fors.
Andra passet red vi ute på volten/ovalen/vägen. Nina skulle prova Tindra och se om det fanns någon pass i henne. Charlotte, Cissi och jag red fram och seda fick jag rida några varv på ovalen i tölt, trav och galopp.
Nina tog sedan över och red några varv på ovalen och “lad” henne sen på vägen. Det gick inge vidare.
Tindras gamla problem med att hon inte riktigt går 100 % fram med en ryttade hon inte känner. Visst sprang hon på, men inte i pass och inte full fart.
Nina satt av och började gå på om att “hon MÅSTE lära sig “skena”, verkligen gå fort!”. Jag hävdade stilla att “det kan hon” och satt sedan upp.
Red ner och sedan red vi full kareta upp till stallet och kom töltande ner igen. Nina såg lite förvånad ut och sade “ja, just så!”. Sedan fick vi göra det några gånger till:
Jag vet, det är korsgalopp, men det blev det när vi startade ut halt och Nina vrålade “skit i det, stanna inte”.
Sedan så provade jag lägga henne i pass två gånger och det gick väl…sådär. Visst det fanns lite sväv, men det var lite det.
Nina tyckte ändå att det var värt att ta fram lite pass till visningen och sedan rida bort den igen. En 6:a för pass betyder så mycket i en visning så det är värt det. Vi får väl se hur det går.
Några bilder till:
Stor Puss till Pelle som var med och fotade lite:
Tindra och jag galopperar
Jag red bägge passen med lätta skyddsboots bara och det kändes bra.
På söndag är det Vallfari kval och jag skall rida V.2. och T.3.
Nu skall jag ta mig ut och göra något med madam innan ridskolan!