Posts Tagged ‘Hästens rygg’

Fortsatt predikan

Wednesday, January 15th, 2014

För några veckor sedan delade jag denna text, skriven av Helene Stridbeck, här på bloggen.
Fortsätter med detta delande av bra information nu:

HÄSTENS BRÖSTRYGG OCH FORM.
Av HÄSTFYSIOTERAPEUT OCH VETERINÄRASSISTENT
HELENE STRIDBECK
DRESSYRRYTTARE OCH B-TRAVTRÄNARE
Specialiserad på hästens rörelsemekanik och träningsfysiologi. Samarbetar med veterinärer.

Varför vill vi egentligen att hästen ska gå på tygeln?
Vad vill vi uppnå med att få hästen att gå i form egentligen?

Vi lär oss att bakdelen ska ta mer vikt och att huvudet på hästen ska böjas och att ryggen ska “jobba”, men hur funkar detta egentligen i hästens kropp och vad gör man lätt för fel när man inte riktigt vet vad man ska uppnå och varför? Jo, såhär funkar det i hästens kropp:
Hästens rygg är uppdelad i olika ryggkotor. Den främre delen, som börjar ungefär innanför bogbladet och går till sista revbenet, kallas bröstryggen och består av 18 ryggkotor som alla är förankrade i revben.
Därför blir denna del stadig och orörlig nog för oss ryttare att sitta på. Efter bröstryggen kommer ländryggen, som består av 6 kotor och därefter korskotorna , som är fem stycken och ryggraden avslutas med svanskotorna. Ända från halskota nummer fyra (i förlängningar) går ryggmuskeln ända bak till höftknölen (tuber coxae) där den fäster in.
Alltså når vi hela hästen via ryggmuskeln, eftersom den är förankrad både i bakdel och hals. För att hästen ska klara av att vi sitter på den måste den tränas till att bära ryttaren med sina ryggmuskler, och inte direkt på skelettet.

Intressant: Titta på tvärutskotten på ländkotorna (bakom revbenen). Tänk på vad som händer om vi lägger en sadel för långt bak på hästens rygg. (Bild från Alyose.se)

Här kommer den stora byggstenen in i bilden – nämligen bröstryggen!
Det är här på vi sitter och det är här hästen får störst påverkan i tidigt stadium. Det allra viktigaste för hästen är att inte spänna bröstryggen!
Genom att vi mjukt får hästen att söka bettet framåt nedåt och på så vis sänka huvudet neråt så kommer den samtidigt att höja bröstryggen.
Hästen går inte på bogarna då, förutsatt att den inte är bakhalt och väljer att avlasta bakbenen eller har en för okunnig ryttare på ryggen. Hästen ska under minst ett års tid – ibland två- gå i låg/rund form för att stärka sin bröstrygg. Därefter ska en största delen av träningen ligga i låg/rund form även i fortsättningen.
Varför då? Jo, när hästen har stärkt upp sin bröstrygg så kommer den helt självmant att börja lyfta sin framdel med den. Vi säger att hästen “höjer manken”, men det som händer är att hästen är så stark i sin bröstrygg att den kan börja hålla upp sin bröstkorg med ryggen. Automatiskt då sänker hästen höfterna och ser mer “samlad” ut. Känslan i ridningen är att man som ryttare hamnar i uppförsbacke och lyfts upp av hästens främre del. Och det är ju precis vad som hänt, men det är inte huvudet som har lyfts utan bröstryggen som lyfts upp av bröstryggen!
Precis som vi människor när vi står böjda och reser oss upp, lyfter hela vår överdel med bröstryggen. En häst som arbetar med stark och avslappnad bröstrygg låter benen pendla utan särskilt mycket muskelstyrka och kan fjädra av sitt steg, alltså bli mer hållbar.
Om vi som alltför ivriga ryttare tar upp hästens huvud, för att “få upp formen” på den kommer bröstryggen istället sänkas och spännas! Alltså vad vi inte vill. Om bröstryggen spänns och sänks så ökar trycket på hästens ryggkotor plus att hästen kommer börja använda mer muskelstyrka för att skjuta på med bakbenen och landa mer stumt på sina framben från den spända ryggen. Alltså ökar risken för skador.Våga rida länge och ofta i låg/rund form. Alla hästar har olika form som passar deras exteriör och rörelse, det finns inte en form bara, för den är individuell för hästen! Huvudsaken är att hästen kan arbeta med lågt/runt huvud, höjd bröstrygg och avslappnad! Då kan den bli lösgjord och stark och sakta men säkert under flera års uppbyggnad öka sin förmåga till att “samla” sig och lyfta sin framdel med ryggen.
Skulle hästen vara motvillig i detta arbete så kolla upp den hos en bra, noggrann veterinär så den inte har en hälta eller problem i ryggen som hindrar den. Tänk också på att en bra sadel är viktigt och att du som ryttare är mjuk i sätet och inte trycker ner dig på ryggen, för då spänner hästen bara tillbaka och får ont.
Och viktigast av allt, ge hästen tid att träna upp sig med varierad träning och glöm inte att det ska inte bara vara kul att vara ryttare, det ska vara kul att vara häst också!

flocken1.jpg
Jag ute i flocken sommaren 2012 (foto: Erica Osterman)

IMG_5292.JPG

IMG_5321.JPG

IMG_5725.JPG

Mycket intressant och S-I leder och hästryggar

Thursday, October 31st, 2013

Delar med mig av denna mycket intressanta texten om hästars ryggar och de omtalade och intressanta S-I leden (korsbensleden på svenska).
S-I leden står för sacrum-illiacum leden.

HÄSTFYSIOTERAPEUT OCH VETERINÄRASSISTENT
HELENE STRIDBECK
DRESSYRRYTTARE OCH B-TRAVTRÄNARE
Specialiserad på hästens rörelsemekanik och träningsfysiologi. Samarbetar med veterinärer.

FAKTA OM SI-LEDER – hur stort problem är dom egentligen?


Säkert 90 % av hästarna jag besöker har av sin förra terapeut eller kiropraktor fått “diagnosen” SI-ledsproblem hos deras hästar. Det här problemet verkar alltså nästan varenda häst ha kan man tycka, och det verkar finnas en lång lista på symptomen man kan härleda till dessa leder. Enligt terapeuten/kiropraktorn är det “bara” en manipulation som behövs, och ett knäck senare är hästen “frisk”. Hästägaren kan oftast ingenting om SI-leden och dess problematik och tycker det hela verkar rimligt och en viss förbättring kan ofta upplevas efter behandlingen, även om problemet i 90 % av fallen är återkommande.
När hästägaren sen ringer mig konstaterar jag i nästan samtliga av dessa fall att hästen inte har SI-ledsproblem utan är bakhalta. Och inte bakhalt av SI-leden utav från en bakknäled eller hasled eller annan del i benet.
Så nu ska ni få lite riktig fakta om SI-lederna och hur de fungerar och var de sitter, så kan ni bli lite mer kritiska nästa gång ni hör denna “diagnos” från en kiropraktor eller terapeut.
Och glöm inte att vi terapeuter ALDRIG får ställa diagnoser utan det gör veterinärerna!
SI-lederna är alltså leden mellan hästens första korskota ( som kommer efter ländryggen slut och precis innan korset) och den undre delen av höftbenets del som bildar korset. SI-ledernas undre del utgörs alltså av sidoutskotten på den första korskotan, som på varje sida om ryggen går ut som en platt “vinge” ungefär i höjd med korset. Över denna platta vinge lägger sig en del av höftbenet, som också är format ungefär som en platta. Dessa “platta” bendelar går ihop och bildar alltså SI-lederna som ligger en på var sida framför korset ungefär.


Dessa leder är inte särskilt rörliga. De har en rörlighet på 2 grader, dvs väldigt, väldigt liten rörlighet. De är sammanfogade av väldigt starka och många ligament och dessutom omgivna av den enorma Gluteusmusklen som är mellan 11-16 cm i omkrets på hästar. Gluteusmuskeln ligger över SI-lederna så lederna går alltså inte att känna på direkt utan ligger djupt ner.
Kan man då ens manipulera lederna och kan SI-leden ha “en låsning” som många kiropraktorer och terapeuter säger att den har? Svaret är nej, det kan man inte! Lederna är för orörliga och ligger för djupt. Senaste forskning inom humanvård har bevisat att det inte ens går att manipulera människors SI-leder! Och vi har samma konstruktion på lederna men pyttesmå muskler runt jämfört med hästen!

Men vad är det då som händer eftersom en “manipulation” ändå kan förbättra hästen en tid?
Jo, man tänjer ut muskeln kraftigt. ALLA låsningar beror på muskelspasmer, alltså muskelkramper. Eftersom musklerna alltid fäster över minst en led så begränsar såklart muskelkramperna ledernas rörlighet. Detta sätter i sin tur tryck på nerver och förminskar både blodcirkulation, rörlighet och nervbanornas funktioner. En led är alltså “låst” p.g.a. muskelkramp.
Krampen kan ligga mer på ena sidan om leden och då dra hårdare åt sitt håll, som t.ex. ofta kan kännas på ryggar. När det gäller SI-leden är det alltså kramp/spänning i Gluteusmusklen som orsakar obehaget i de flesta fall. Har detta pågått länge ihop med ansträngning kan muskeln ha fått en inflammation som är mycket smärtsam för hästen och kan ta lång tid att läka ut. Då ska man inte försöka “manipulera” utan först få rätt diagnos av veterinären som kanske behandlar med antiinflammatoriskt och muskelavslappnande preparat först. Sen kan terapeuten fortsätta behandlingen med ultarljud, akupunktur, laser eller massage tills hästen är frisk.
Enda sättet att undersöka SI-lederna för veterinärerna är att ultraljuda (rektalt oftast) området, och inte ens då är det lätt att avgöra om det finns en problematik där. Man har sett på ohalta friska hästar att deras SI-leder ser likadana ut många gånger som de som är halta och som man gett diagnos SI-led även från veterinären. Man kan även scintigrafiröntga hästen, som fungerar som en slags kontraströntgen och som kan påvisa problem i SI-ledsområdet.
Nästan all problematik som hamnar i hästens SI-ledsområde, dvs runt korsrygg (lumbosacralled), kors och ländrygg har sin botten i benhälta. OM din häst får denna “diagnos” av en kiropraktor/terapeut så åk efteråt till en duktig veterinär och kolla genom benen med. Det fungerar nämligen så att om hästen har en inflammation i en has t.ex. eller ett bakknä kommer hästen på ett mycket tidigt stadie börja avlasta benleden. Hästen försöker minska rörelseomfånget på benet framåt eller bakåt (beroende på vilken benled som avlastas) och ganska snart har detta byggt på uppåt och hamnat i spänd muskulatur uppe på rumpan och ryggen. Sen blir detta ett problem i sig med, men orsaken är benhältan. Hästars problem går i minst 80 % av fallen nerifrån och upp, dvs benhälta ger problem i rygg och bakdel och bogar.
För de få hästar som verkligen har problem i sina SI-leder är det enda vettiga att kolla dom hos veterinär. Det finns naturligtvis “riktig” problematik i dessa leder med, såsom pålagringar, benbitar och ligamentsskador, men de är mycket sällsynta och de ska i så fall behandlas av veterinär i första hand!


Tänk på att väldigt få kiropraktorer och terapeuter är kunniga på benhälta och vill oftast tillskriva hästens rörelsemönster SI-ledsproblem och ryggproblem för att få hålla på och behandla hästen själv. Var rädd om din häst och var kritisk! Ha alltid i bakhuvudet att drygt 80 % av rygg/bog och SI-ledsproblem KOMMER FRÅN BENHÄLTA!
Åk ett par gånger om året till en seriös och noggrann veterinär som STÄLLER DIAGNOS genom BEDÖVNING, och som lyssnar på dig som hästägare och som kan förklara vad den gör.
Ta reda på fakta om hästens kropp så du kan mycket själv och ställ många frågor!
Och mest av allt LYSSNA PÅ DIN HÄST!!! Den har alltid rätt!!!
Heléne Stridbeck