Vaknar som vanligt vid 07.30 och som vanligt när en förkylning anfallit mår man som sämst på morgonen. Så även jag och så även denna morgon.
Snörvel, lite aj i huvudet och allmänt hängig och blä.
Frukost och te i mängder och så småningom ut till Eknäs för lite lektioner. Tre lektioner senare är jag rätt pigg, för det blir jag av glada och duktiga elever.
I takt med att regnet tar i avbokas dagens uppgifter. Det brukar bli så. Prova hästar och rida lektioner brukar bli mindre attraktivt i ösregn. (“Dear God, jag önskar mig ett ridhus!)
Så jag har tid att sitta i soffan och SATC:a mig friskare en stund på dagen.
Får ett samtal där jag blir erbjuden att slippa min kvällsfodring av hästarna i ösregnet. Och här kommer det märkliga in i bilden:
Funderar och säger att jag hör av mig.
Ligger kvar i soffan i två timmar och drar sedan på mig ridkläderna och åker ut till stallet och rider två pållar i hällregnet. Och fodrar tillsammans med Nina.
Och nu är jag genomblöt (jo, jag har regnkläder, men ibland blir man blöt ändå) och lite kall.
Men nöjd. För Tindra är dunderkul att rida oavsett väder och Huginn är jobbad (han uppskattade inte regn och blåst helt dock) och jag känner mig nöjd med att inte bara legat i soffan hela dagen.
Vilket är lite avigt, för det är nog just i soffan jag borde varit idag.
Men åh vad skönt det är att krypa in under duntäcket (allmänt kallat “the fluffyness”) och njuta av en kopp hett te nu!
Tindra härom dagen i solskenet.
Tindra i regn, i våras.
