Tävlingssäsongen 2017 pt.2

November 28th, 2017

Fortsättning på förra inlägget.

Sommaruppehåll och semester. Lite ridning, några veckor i Finland med voffe och make (och mamma!). Andas och njuta!
Åh vad det behövs! Varje år.

Augusti kom och förutom väldigt mycket ridning och träningshästar som ledde till att ridbyxorna hängde slappt runt benen (gick alltså ner de där semesterkilona + några till) så var det MöRS KM i slutet av augusti, Exakt och jag vann T3 och kom 5:a i V2 där. Roligt värre 🙂
Brandi och jag kom t 2:a i F2, och positivt är att passen börjar kännas bättre! Lite mera sväv, snabbare och känslan av att han VILL!
Roligast av allt tyckte jag var att min älskade gamla Freyr (som jag sålde 2004 för att kunna köpa Tindra) vann femgången (någon hundradel före Brandi och mig), 26 år gammal! Fina Freysingen! <3

KM17resultat
bra resultat

ExaktKM1
ExaktKM2

ExaktKM4
Exakt i V2 och T3

BrandiKM1liten
Brandi i pass! 

Första helgen i september är alltid KUL!
Där är det Freyfaxis lagtävling på Tunabanan i Uppsala!
I år var vi Haninge Bygg och alltså hantverkare! (Här kan ni läsa och se bilder från förra året på vi var Tjuv och Polis).
Sjuuukt kul tävling med enorma mängder trams! Brandi debuterade T4 med den äran (och gick även femgång). Laget kom 3:a av 12 vilket vi var jättenöjda med!!! Nytillskottet Minna i vårt lag var dessutom en riktig höjdare och vi har alltid så himla skoj i laget! Skrattätaste helgen på året!
HaningeBygg1
Brandi och jag som hantverkare

HaningeBygg2
“Byggare Bob”

24/9 var det Stockholms Distriktsmästerskap på Ensta.
I år hade de gjort en, i mitt tycke, lyckad variant. Under hela säsongen fick man skicka in sina resultat (från uttagningar på tävlingar med 3 eller flera domare). De två bästa resultaten i varje gren räknades och baserat på resultat kvalade man in till DM:et.
Enkelt då man bara kunde ta en bild på resultatlistorna och maila till Stockholms Islandshästförbund direkt från tävlingsplatsen. De högst placerade kom med till DM:et och Mästerskapet genomfördes helt i finalform.
Man kom alltså dit och red endast en final, men prisutdelningar direkt efter. En Distriktsmästare per gren.
Exakt och jag hade en bra dag och slog till och blev Distriktsmästare i både V2 och T3 på runt 5,50 i bägge grenar!
Wow, vad kul det var! Prisregn så att säga med jättefina rosetter, täcken och pokaler!

prisutdeln

DMpriser

Övriga priser hade de gjort så med att alla sponsorpriser gick in i ett lotteri, där man köpte lotter för 20 kr st. och för 100 kr (5 lotter) vann jag ett träns, en jättefin grimma och lite andra smågrejer!
Brandi var kvalad i F2 och vi kom 2:a vilket överraskade på mig, 4,76 och äntligen lite drag och poäng i passen – 5,0 och 5,5! 

KM171
Exakt KMtoltlilten
En absolut favvobild på mig och Exakt!

Sista tävlingen för säsongen var Häringetävlingars hösttävling 14/10.
Ja – när skall jag lära mig att inte anmäla mig till tävlingar i oktober? Jag VET ju hur det är  – varje år! Jag är trött och hästarna börjar vara lite hösttrötta och lurviga. Opepp allmänt.
Och så var det den här regniga morgonen. Jag steg upp skittidigt och redan när jag klädde på mig tänkte jag ”skall jag stryka mig?”. Borde nog ha gjort det.
Men tävlingen var nära hemma, på en bana jag gillar och jag hade engagerat Erica i att vara hästskötare.
Så vi åkte, ställde upp hage i regn och leeera på en jätteblöt äng. Gick runt i gummistövlar tills preciiis innan jag skulle sitta upp och då bytte jag till läderstövlarna inne i transporten och ställde hästen precis bredvid rampen och satt upp fram den. På den nivån liksom.
Red en T5:a på Exakt först. Blöt bana med många vattenpölar: Exakt, som är en av de underlagskänsligaste hästar jag någonsin träffat (han gillar verkligen inte för mjuka eller ojämna underlag, det är därför jag aldrig tävlar ridhustävlingar med honom), var lite skuttig och ojämn. Poäng mellan 5,8 och 5,0. A-finalplats.
Brandi fick gå en T6 och skötte sig bra, för att vara den dagen. 4, någonting och utanför final, men med nöjd matte.
Erica hade faktiskt kameran med sig och fotade lite i T6, så det har vi bildbevis på att Brandi kan gå!

BHaringeT64

BHaringeT65

BHaringeT63
Och sen var det uppvärmning för V2 med Exakt. Som kändes lite bättre. Precis innan jag skulle rida till collecting ring så tog jag en galopp och övergång till tölt på vägen och kom lite långt mot sidan av vägen och Exakt parerade ett snubbel med att sträcka ut sitt bakben ordentligt framåt. Kling! Där rök en framsko. Kände det direkt och stannade, hittade skon och satt av. Tack och lov fanns det en person med walkie-talkie på framridningen (som på Häringe är en bra bit från banan), som kunde ropa upp till speakern att jag var struken (skulle in om ca 4 min när det hände).
Ut med Exakt i hagen och där gick luften ur mig helt. Jag frös, var trött och vill bara hem. Inte irriterad eller ledsen – bara trött och opepp.
Skulle egentligen rida F2 på Brandi också, men under lunchpausen som var innan kände jag bara intensivt hur jag inte ville det.
Och då kommer det liksom inte blir bra och bara bli orättvist mot hästen.
Så vi packade ihop och åkte hem och ååååh vad skönt det var att komma hem och få släppa ut hästarna i hagen och åka hem till en varm dusch och soffa! Det hade varit några intensiva månader utan en enda ledig helg och batterierna var nog helt enkelt slut där!
Nästa dag lyckades jag räta ut skon och slå på den igen (dock utan sulan) och skickade lite bilder till hovslagaren och hon godkände att han gick med skon så tills hon kom ut på torsdag för att sko (då skulle sulorna ändå av). Nöjd med att kunna slå på skon själv!

Tappsko
jepp – avtrampad sko

 

En sista tävling blev det denna höst och det var Tölt in Harmony-tävling på Jursta 29/10.
Förra året tvingades vi stryka oss från den då vi hade några hästar med ringorm i stallet (tack och lov fick inte en enda häst på lösdriften, som ju ligger några hundra meter från stallet, det. Och faktiskt drabbades väldigt få hästar i stallet då det upptäcktes fort och behandlades korrekt från början till slut).
I år åkte vi. Iskallt, men mesta dels uppehåll under dagen.
Mycket intressant då jag aldrig haft tillfälle att tävla TiH själv. Jag har minst sagt varit engagerad då jag varit med i styrelsen på Tölt in Harmony-föreningen sedan den grundades, designat nivå 1 själv (ja, det jag som kom på den!), dömt några tävlingar, hållit ett antal kurser och ägnat timtal åt att skriva och göra diplom till utbildade domare och instruktörer över världen (Ia Lindholm kallade mig Diplomalin under FEIF-seminariet för några år sedan, där ett hundratal diplom skulle hamna rätt! Åh vilka sammanbrott vi höll på att få och vad mycket vi skrattade efteråt!!!).
Men tävla själv har jag inte gjort – förrän nu!
Nivå 1 (vad kul det var att rida det och känna – I made this!) valde jag efter lite velande att rida i trav. Kände direkt när jag kom in i Jurstas ridhus (fibersand) att underlaget påverkade Exakt. Han liksom ”dog” i energi. Men han har en fin, väldigt taktfast trav och även om jag red snäppet för fort i första momentet så kom vi ut på 6,3! På det kom vi tvåa (efter Sofie Engvall och henne jättefina Nökkvi, som vann välförtjänt på 6,4).
I nivå två värmde jag fel! Lite för länge, med för lite återhämtning, med tanke på underlaget. Märkte först efteråt hur stackars Exakt flåsade. Och sällan har jag saknat att ha et spö i handen så. Mycket bra för ödmjukheten!
Det hade nog dessutom gått bättre om inte jag varit så taggad i ökningarna och drivit till som tusan, vilket resulterade i ett litet galoppinslag).
Låga poäng (helt rättmätigt) och en tredjeplacering (eller tvåa, hur man nu ser det. Det var delad förstaplats).

ExTiH2017
Och det var det här årets tävlingssäsong det!
I slutändan så här är jag nöjd! Exakt känns starkare, jämnare och med bättre bärighet och aktion än tidigare. 
Brandi börjar få lite fart i pass och har hittat T4/T6 som töltgren.
Men just nu är jag inte tävlingssugen alls, bara träningssugen. Men jag vet hur det blir framåt februari – suget kommer tillbaka. I know it!

Tävlingssäsongen 2017 Pt 1

November 25th, 2017

Först av allt – tusen tack för alla kommentarer och glada tillrop!
Vad glad jag blir!!!
Nu skall jag försöka leva upp till förväntningarna. Utan att stressa – nått får man ju ändå lära sig.
Överlinje, träningsfilosofi och klickerträningen – jag lovar återkomma till dom ämnen!

Men nu lite om säsongen som varit. Delat upp det i två inlägg då ni kanske har annat att göra än läsa på min blogg (?!)

Jag har under sommarhalvåret tävlat en del.
Och nu måste almanackan fram igen, då minnet bitvis är suddigt. Jag är en sån där som har en hederlig papperskalender dr jag antecknar saker. Jag har gjort ett halvhjärtat försök att använda kalendern i mobilen, men blir inte kompis med den. Och OM jag skulle tappa telefonen är jag då helt rökt – så allt står i kalendern, massagepatienter med tider och nummer, vilka hästar som skall ridas vilka dagar och elever…

(alla bilder är klickbara om man nu vill detaljstudera)

Säsongen började på Power Gaits tävling på Runsten i mars. Kul arrangemang, med god stämning i Runstens jätteridhus (30x80m).
Jag tävlade Brittas Vísir i V5 och T8 och Brandi i F2.
Vilket gick ok. Vísir blev rätt spänd av publiken och musiken, men gick ändå rätt gångart vid rätt tillfälle om än inte så lösgjort som önskat. Vi kom till B-final och slutade…typ 2:a? där. På ca 5,30-ish (kommer inte helt ihåg). Brandi-gull kom tvåa i femgången och nästan roligast av allt var att ha med Adina som hästskötare – like in the olden days!

VisirPG

Visirrunsten2

Brandihjarta
Alltås ÄR Brandi söt eller söt! <3

 

Visirrunsten1
Visir på uppvärmningen

1 maj var det tävling på Örnäs i Kungsängen. 

Såhär gick det:

Ornasmaj17

Den här bilden kallas ”crop out the sadness” 😉
Exakt gick helt ok, red lite försiktigt med tanke på bakbenet, samlade inte allt jag kunde liksom och kände hur jag höll igen i galoppen… Hon som ledde uttagningen strök sig från finalen och vi vann den på typ 5,40.
Vi red bara V2.
Brandi gick inte bra, jag red inte bra i F2 heller. Och fyrtaktig som bara den i ”passen”. Men det gick inte bra för någon annan heller och det gick ”minst dåligt” för oss – så blågul roseflett!

7 maj var det dags igen, på Häringe denna gång.
Exakt fick gå både T3 och V2 den här gången. Red med lite mera självkänsla.
Höll dock på att missa T3 då jag var så nervös för Brittas ritt med Visir att jag tappade tidsschemat helt och 7 minuter innan jag skall rida in på banan stod jag med hästen i grimma vid banan (långt från hagar, bilen och utrustning).
Det blev världens spurt upp till stallområdet med en förvånad Exakt travande bredvis mig, och så ett samtal till sekretariatet och en bön om att ge domarna en kisspaus mellan klasserna. Vilket de tack och lov löste! På med grejer på pålle, ren tur att bootsen råkade väga samma…tog det träns som var närmast…
Mycket förvirrad och ostrukturerad uppvärmning och IN på banan. I fel varv tydlingen, men ingen sa nått förrän efteråt. Och ut kom vi på 5,60 och nytt PB i grenen! Och vann den gjorde vi (ingen final i den grenen)!
I V2 gick det också bra! 5,70 och vinst efter a-final där med! Yay!
Brandi gick sådär i uttagningen, med väldigt lite pass, och lite okoncentrerat i övrigt. Men vi halkade in i a-final. Där vi taktiskt lade om och bytt varv (fick med mig de andra, då bara den ena långsidan på banan var tjänlig att rida pass på och man vill lägga pass mot utgången). Och pass blev det och vi kom 2:a på typ 4,80-ish! Yay for Baby B!

BrandiExMaj
Vi vann täcke och allt!

Första helgen i juni åkte Britta och jag traditionsenligt till Sandviken och tävlade på Gyda och bodde på Högbo Brukshotell! Det är så väldigt trevlig stämning på bägge ställena!
A-finaler i V2 och T3 för Exakten och typ tredjeplaceringar tror jag. Osäker.
(Nackdelen med att inte bloggat, jag kommer inte ihåg några resultat typ)

ExSandviken
Ökad tölt i finalen

Och så har det varit lite Örnäs till, som väl gick sådär. Kommer så klart då inte ihåg poäng sådär exakt, men kommer ihåg att det inte kändes helt bra.

ExaktOrnasjuni17
Erica fotade oss  där 

Så, det var vårsäsongen. 
Vad många tävlingar det ändå blev, kändes inte helt så då.
Men nog skrytande för idag. Eller skryt/dagboksanteckningar. Och varför inte visa massor bilder – det är ju därför man tar/köper bilder – för att kunna visa, eller?

Nu har jag nått så ovanligt som en ledig helg (därav bloggandet!). Så nu skall jag mysa med maken och Harry!

Keep calm and carry on där ute!

Hejhej på er igen!

November 19th, 2017

Ojojoj. Det var fasen inte igår!
Hur fortsätter man nu? När de gått så länge sen sist.
Vi får väl ta en sak i taget.
Vi kan börja med er som läser. Har ni intresse av att jag bloggar? Vill ni läsa?
Det är alltid lite roligare och mera motiverande att skriva om det finns en mottagare eller flera.

Jaha – hur var det här då?
Jo, tackar som (kanske) frågar. Här har det varit upp över öronen mycket jobb. Något man som egenföretagare blir hårt uppfostrad att vara glad och tacksam för! Vilket jag är! Missförstå mig rätt – det ÄR verkligen en ynnest att kunna jobba med sin hobby och klara sig på det som levebröd! Men det som händer är ju till exempel att en blogg blir liggande obloggad ett tag ibland.
Jag har helt enkelt inte orkat, inte hunnit och inte velat blogga.
Och när det är mycket i livet så gäller det ju att rensa bort onödiga måsten så att man inte träffar den berömda väggen. Så den tiden jag haft över har jag ägnat åt att vila (tar ofta i veckorna en powernap mellan stall och lektioner om möjligt), läsa och umgås med maken, hunden och vänner.
Livet, helt enkelt.

Jag gör ett försöka att blogga igen. Let us see how it goes…
Uppmuntran hjälper 😉

 

Skrev alltså senast i mars, när Exakt precis hade varit på Mälarkliniken och fått benet ompysslat.
Får nog fasen hämta almanackan för att se i vilken ordning saker gått sedan.
Han fick Metacam, vilade en vecka och skrittades en vecka. Tillbaka till Karlslund och låta Ancan klämma och känna. Börja rida igång lite mera och tog återbesöket på Mälarkliniken den 10/4. Izabella kollade igenom, vi sprang, longerade och gjorde ett ridprov. Och fick fritt fram att köra på.
Fortfarande lite spänd i muskeln på insida lår, men mycket bättre och inte lika öm och rörde sig framför allt rent.
Sedan har vi jobbat på. Hela tiden med mycket skritt, och mycket arbete från marken. Regelbunden stretching och koll på Karlslund. Men först i slutet av juni kändes det helt och fullkomligt bra!

Exaktaug17
Exakt och jag på träning för Helene i augusti

 

De övriga hästarna då?
Brandi är – ja Brandi. Underbart snäll, gullig, gosig och rar. Och taktren. Men någon stjärna på banan kommer han aldrig bli.
Han och hans mor Tindra jobbar en del med att gå privatlektioner, både ut i naturen och på ridbanan, med elever. Och så har jag börjar klickerträna med både Tindra och Brandi! Jätteroligt och inspirerande, men utmanande dels för huvudet (på såväl mig som på hästarna) och koordinationen och timingen. Men lite av en nytändning är det.
Brandi är otroligt duktig på att lyfta manken och både trava och tölta (!) på lös lina i trevlig form runt mig. Tindra kan gör glädjeskutt framåt i galoppfattningar och är framförallt (tycker jag) kul att rida med klickern (hon rids ju dessutom mest på hackamoore, vilket underlättar belöningen). Jag trodde hon skulle stanna direktt för klicket från ryggen, men hon traskar glatt på tills jag ber henne stanna – då stannar hon å andra sidan raskt och vänder uppfordrande huvudet mot mig (i början med öppen mun).

BrandiLena
Brandi och eleven Lena på en utelektion på ängen i vintras

Tindra är ju den riktiga hjärtehästen. Så är det.
Hon jobbar, precis som Brandi, med lektioner med elever och så har Erica som vanligt ridit/jobbat henne en hel del.
I juli, mitt i ”brinnande semester”, när jag låg och läste/andades/joggade med hunden/sov/drack vin i Finland, fick Tindra en spark på vänster bakknä på betet. Som tog rätt illa.
Tack gode Gud för fina medryttare och vänner! Damen fick komma upp till stallet i hästbuss (betet ligger ca 20 minuters promenad från stallet) och nästa dag skjutsades hon till klinik där tre god vänner var med och hjälpte när veterinären kollade, röntgade och ultraljudade skadan. Ett lite elakt sår precis över ligamentet i bakknäet, som fått sig en smäll och svullnat.
Dränage och några stygn. Metacam, sjukhage och en stor haklapp på grimman som gjorde at hon inte kunde komma åt såret själv.
Såret läkte helt problemfritt och vi gjorde ett återbesök på kliniken 4 veckor senare och ultraljudade bakknäet en gång till för att kolla så inget var skadat där inne. Men allt var jättefint, hästen ohalt och osvullen och – ja, hem och köra igångsättning. I slutet på september var Tindra tillbaka i full ridning och kondition!
Och Erica och Malin som vakade över henne. Tempade, skötte såret och gav Tindra mys och mat. Tusen, tusen tack bägge två!

Tindrabakben
Tantens bakben på kliniken

Lite träningshästar har även hunnit passera under tiden jag inte bloggat:

Beyla, ett litet sto e: Reynir frá Hólshúsum , som jag hade i träning under maj-juni. Fint sto med mycket rörelser, men som behöver lära sig att inte vara så ”på” hela tiden och att hantera sin stress. Mycket skritt och massor övergångar blev det. Tyvärr fotade vi aldrig henne under tiden.
Stefnir, en häftig valack e: Gladur från Stallgården, var hos mig i augusti. Allmän träning, men fokus på tölt. Enormt villig kille med rörelser, som är lite för stora för hans balans. En jättehärlig och häftig tölt. Och starka magmuskler är ett måste på hans ryttare : )

Stefnir1

Stefnir2
Stefnir på ovalen hemma på Vädersjö i augusti

Jóga, ett femårigtsto e: Ófsi frá Brún, var också hos mig i augusti. Hon är grundinriden vintern då hon var 3, men har sedan stått skadad till och från och inte helt kommit igång i ridningen.
Så det var egentligen mest stärka och bygga vidare på grunden med tydligare vändande hjälper, sidförande hjälper och att börja hitta mellan gångarterna. En jättekul häst, som inte behövde töltsättas i den meningen utan tölten fanns där. Jag hoppas jag får fortsätta följa henne lite närmare igen!

Jogaaug178
Jóga på den enda fotograferingen vi gjorde, vi borde gjort en i slutet av träningen också 

Smári, stor valack e: Hárekur från Österåker, som varit hos mig 6 veckor i okt-nov. Behövde vidareutbildas i tölten, då det var svag och travtaktig och han lätt spände sig så fort man tänkte lite på tölt. Tre veckor tillbringade vi mest med att grundtölta. Helt oglamouröst, men viktigt. Och tölten har blivit väldigt mycket säkrare och bättre, men behöver så klart ännu mera tid för att befästas helt och stärkas upp ännu mera.
Jag är jättenöjd med hans utveckling och då han åkte hem idag töltade han fint med sin ägare i lite olika tempi, men främst håller vi det ännu till grundtölt och kort tempo tölt.
Traven och galoppen har utvecklats av bara farten de med!

Smari4nov175

Smari4nov1711

Smari4nov1712
Smári i oktober, ytterligare lite bättre och starkare i bakbenen 

Idunn, ett sto e: Erro från Mörtö, som mest av allt behövde lära sig att slappna av och gå fram samtidigt. Antingen sprang hon med stel hals och högt huvud, eller var avslappnad, men stod då stilla eller på sin höjd skrittade. Traven hade hon helt och hållet tappat bort på vägen.
Efter uppmjukande arbete och rätt mycket skritt och galopp, så kom först en överlinje i tölten och så började traven titta fram!

Jag har dessutom hunnit med en tappskokurs, som Vallfari arrangerade i september. Jättenyttigt at få uppfräschning på den fronten. Jag har tappskokompetens sedan hästskötarutbildningen, men det är 20 år sedan jag gick den. Så lite uppföljning och praktik var på sin plats. Och jag har slagit på några tappskor sedan dess – och fått beröm av hovslagaren över hur bra det var gjort! Mycket nöjd med det!

Tappskokurs

 

Jag tror vi avrundar här för idag!
Jag lovar återkomma! Rätt snart. Typ. Hoppas jag. 

 

Lita på dina vänner!

March 21st, 2017

…och din magkänsla!

Efter clinicen i repgrimmearbete och tömkörning, som Vallfari höll med mig, noterade mina vänner med de skarpaste ögonen att fina fuxen (Exakts internetalias) var lite ojämn i tölten på några filmsnuttar som lades ut på nätet. I just tömkörning är tölt lite lurigt, då det på just böjda spår kan bli svårt med balans för hästen, men när jag några dagar senare var på Karlslund tittade vi lite mera på Exakt tölten (i ridning denna gång) och konstaterade lite ojämnhet på vänster bak främst i tölt då med. Kände noggrant igenom bakbenen och upptäckte en rejäl spänning. ömhet och lite svullnad på insida lår på vb. Ancan fick känna på det och konstaterade att han måste halkat/vridit/fastnat rejält med benet i hagen. Om det skulle hänt i ridning hade jag märkt det – så rejält var det.

Hem och massera med arnika, stretcha och vila lite över helgen. På måndagen åkte jag med Exakt till Karlslund igen och han fick en ultraljudsbehandling på muskeln och sedan stå på vibrationsgolvet. Et lösgörande ridpass i grundgångarterna dagen efter med massage både före och efter. På onsdag gick han på vattenbandet och såg bra ut. Jämn och fin. Torsdag vila och på fredag red jag igenom honom på volten och bad snäll stallkompis om att bli filmad lite. Upplevde honom fortfarande ojämn på vb och filmen bekräftade. Ringde Ancan och beklagade mig lite och vips hade vi en tid på tisdag hos Izabella på Mälarklinken.
Håll igång honom över helgen var ordern.
Så under helgen har vi tömkört, ridit och jobbat i repgrimma.

Och idag var det då dags.
Lasta tidigt, snökaos och jättehala vägar i Tungelsta. Körde långsamt och försiktigt och fick stå still lite där någon annan inte gjort det samma och hamnat bredvid vägen. Kom fram 10 minuter efter utsatt tid, men då det tiden visade sig vara fel på 1 timme så gjorde det ju sannerligen inget.
När turen kom till oss började vi med att prata och berätta så klart. Izabella klämde och kände och berömde musklingen av killen. Noterade också den spända och hårda muskeln på insidan av vänster lår. Skritt och trav i löpgången, sedan ett sedvanligt böjprov. Vilket Exakt hade 0 reaktioner på. Alltid superskönt det!
Ut ock longera. inte halt, men Izabella noterade att han belastar utsidan av vänster bakhov mera än insidan och liksom inte går riktigt lika mycket under sig med det benet i väster varv.
Nästa var ridprov. Skrittade runt i ridhuset och väntade på Bella och funderade och  kände. När hon kom ut fick jag visa trav och tölt. Först på volt och rakt spår och sedan främst trav på en stor åttvolt  för att jämföra varven.
I vänster varv lägger gör han samma sak med vänster bak som i longeringen och skjuter upp höften lite och skjuter över mig till höger, samt lägger sig lite mera på vänster tygel. Jag korrigerar upp det och han slappnar av mera och mera och “värmer ur” lite också.
Avslutningsvis tittar Izabella på muskeln med ultraljud och hittar då en liten blödning i muskeln.
Samt noterar igen att den är mycket spändare och “hårdare” än högra sidan.

Exaktkliniken Exakt väntar på Izabella i undersökningsrummet

Så nu ser det ut såhär:
Exakt skall gå kvar på lösdriften då det är bra för honom att röra sig. Han skall hållas igång fullt ut, men jobbas i lugnt tempo (men alla gångarter) rakt fram. Undvika böjda spår och svängar, speciellt till vänster, i tre veckor. Samt äta Metacam i 10 dagar (om inte magen skulle tycka annat).
Vi har bokat ett återbesök om 3 veckor. Känns han bara fantastisk så behöver vi inte åka på det, vill jag att han kollas en gång till så åker vi på det.

Så skönt att veta!
Samt så klart skönt att det inte var allvarligare än så här!

Exaktsept16 (22)

Clinic- och föreläsningstätt!

February 28th, 2017

Det arrangeras mycket clinics och föreläsningar just nu i vintermörkret och snön och slasket!
Kul! Dels har Mökkur Ryttarsällskap en kunskaps- och inspiraionsserie med bl.a. Haffi-föreläsningen som jag var på. Vallfari har en två-delad grej som jag håller i: förra veckan höll jag en föreläsning om träning för hållbarhet, där vi gick igenom vad hästen är, vad vi gör med den och hur vi skall göra för att den skall hålla bättre för det vi gör (även om vi inte kan styra över allt) och nästa vecka håller jag en clinic om arbete i repgrimma och tömkörning på Stadsberga Västergård. Här kan man läsa mera och anmäla sig till den!

Och så ordnade Evidensia Stav en superintressant clinic häromsistens dessutom!
Hästen i Rörelse med veterinär Morgan Lashley!
Lite samma koncept som Gilian Higgnings, som har skrivit den jättebraiga boken “Hästen i rörelse”, men av tidsskäl var “bara” ena sidan av hästen skelettmålad.

HIR3så år såg hästen ut, men bara på ena sidan.

Egentligen skulle clinicen börjat inne med lite genomgång av hästens anatomi på storbildsskärm, men tekniken ville inte riktigt lira, så hela clinicen blev istället ute i ridhuset. Tur att jag hade klätt mig varmt!
Morgan började med att gå igenom hästens anatomi från skallen till svansen.
Det hade varit intressant att prata lite mera om benen, men jag tror tiden inte helt räckte till faktiskt. Det var meningen att vara 2 timmar, men vi höll nog p nästan 2,5 timme. Och då kändes det ändå som om Morgan inte helt hann klart allt hon ville. Så det kanske var tur att tekniken inte ville vara med oss inne, så vi hann med mera med hästen ute, vet inte?

Sedan tittade vi på hur hästen rörde sig ledd rakt fram, sedan i longering i bägge varven i skritt, trav och galopp.
Och sedan visade Morgan hur man kan kontrollera hästens rörlighet. Dels kota för kota i ryggen och dels i halsen och rotation och flexion i sidorna.

Det är svårt att sammanfatta allt i text, men här är ett filmklipp, som den som vill får titta på:
Morgan är engelskspråkig (tror hon är amerikan?) och har jobbat i Sverige tidigare, men jobbar nu i Holland som veterinär. Hennes svenska är förståelig, men inte helt flytande.

Som vanligt är jag on the go och idag är det stora lektionstisdagen!
Började 09.00 på Hammarby gård i Haninge, men 3 lektioner och om någon timme skall jag vidare till Vädersjö (hemmaplan) och avverka 6 lektioner till. Lång dag, men det är så kul! 🙂