Domarseminarium 2018

January 16th, 2018

Två otroligt inspirerande och roliga dagar var det i helgen som var för oss i Sveriges domarkår!
Ungefär halva domarstyrkan möttes upp vid Arlanda, utanför Stockholm, för det årliga domarseminariumet.
Förutom att döma minst 5 tävlingar under tre år, måste man delta i ett domarseminarium minst vart annat år. Jag brukar försöka delta i det varje år (tror faktiskt inte jag missat ett enda sedan jag blev domare), då det är så kul att få träffa alla kolleger och jag blir inspirerad och ofta lär mig något nytt inför säsongen!

Först ut var en genomgång av lite olika frågor. Till exempel utrustning.
Vision Design-tränset hade jag som uppgift att ta med bilder på. Så jag hörde av mig till Susanne, som jag är lite bekant med (främst över nätet, men vi har träffats för några år sen också), som jag visste att hade ett sånt och bad om bilder och en liten videosnutt som visade att det inte blir ett ökat tryck på nosryggen av tryck i tygeln. Susanne fixade bägge delarna. Och självklart är tränset godkänt för tävling.

VisionDesignErgonomic1
Vackra Meyja från Rinna visar tränset. Ägare och fotograf är Susanne Törnqvist

PeeWee-bettet diskuterades och i dagsläget är det i Sverige upp till huvuddomaren på varje tävling att avgöra om det är godkänt. Det är ett skarpt bett, som kommer ur westernridningen och det är förbjudet i Danmark till exempel. Vi får se vad FEIF säger om det på sitt möte.
Golden wings Gag bettet är förbjudet om det används som ett gag-bett (såklart). Så använd inte det alls, utan det vanliga Golden wingsbettet istället!
Blinkers på tränset är också förbjudna.

domarsem181

Vi hade fått i uppgift att göra några videobedömningar på förhand och dessa gicks så klart igenom samt att vi tillsammans bedömde flera visningar. Takt, ryggverksamhet och form stöttes och blöttes i vanlig ordning och så gicks det igenom händelser på tävlingar och diskuterades.

Lena Lennartsson gjorde en presentation av LAP, som står för Lateral Advance Placements och är något Gunnar Reynisson skrivit en avhandling om.
Kort beskrivet går det ut på att genom höghastighetsfilmning mäta tidpunkten för varje hovnedslag och med vilken frekvens hästen sätter ner varje hov i förhållande till de andra hovarna och genom att räkna om det i procent bevisa hur ren takten är i tölt och pass. Ett tidskrävande arbete, som Lena gjort tillsammans med Kristina Orrling, som var jätteintressant att höra mera om! (Jag ber om ursäkt om förklaringen är luddig, min hjärna är just nu just de – luddig).

Sedan vara det dags för lite barhäng och middag! Jättetrevligt och supergott. Och mycket prat och skratt!

Söndagen bestod av föreläsningar. Först ut var Marie Rhodin, från SLU, som föreläste om objektiv rörelseanalys! Hon visade hur olika objektiva mätmetoder som t.ex. Lameness Locator fungerar och hur man kan mäta och analysera hästars rörelser och asymmetrier i de samma. Vi fick se videor på halta hästar och via mentometerknappar rösta på det benet vi ansåg hästen vara halt på. Mycket intressant och lärorikt! Otroligt spännande att titta på hur kors och huvud rör sig och hur en bakbenshälta syns fram och vice versa.

domarsem183

Många videotittningar och frågor blev det.
Marie presenterade också spännande forskningsprojekt som är på gång också, till exempel det här:

domarsem185

 

Efter gott fika och en kort-föreläsning om ryttaren som atlet som ju alltid är nyttig att höra om. Jag har varken antecknat eller fotat speciellt från den föreläsningen, men det var intressant.  
Och sen avslutades dagen med en föreläsning om hästvälfärd av en tjej som jag har glömt namnet på, men som var väldigt bra! Hon hade jobbat som djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen och tagit fram protokoll för hästvälfärd och gjort en avhandling om det.
Väldigt intressant och dels hur vi människor fungerar, dels om hur man kan lösa olika saker på stallar och så tittade vi på videosnuttar på Painface och diskuterade det.
Här kan man se vad jag menar och träna lite själv!

Åh!
Duktiga jag som fick det här färdigskrivet nu!
Egentligen skulle jag haft lektioner hela kvällen ikväll, men vädret hände tydligen.
Medan jag jobbade Exakt och Brandi (löslongerade dom tillsammans 10 min på ovalbanan och sadlade och tränsade sedan Brandi och red i 15 min och sedan Exakt i 15 min.) började det snöa. Det blåste reeejält sedan innan och snön yrde verkligen.
Och så började frågorna droppa in: “kör vi lektioner idag?”, “funkar det i det här vädret?”. Först tänkte jag glatt “det finns inget dåligt väder osv”, men så upptäckte jag att det blev styltor så fort jag skrittade. Plus vindstyrkor som gör det svårt att få hästarna avslappnade samt svårt för mig att höras. Känns inte som så högkvalitativ undervisning. Så det slutade med avbokning. Men Váli, Exakt och Brandi hann jag med innan hemgång.
Så ni kan ju tacka Stockholmsvädret för det här inlägget 😉 
(“det här blogginlägget presenteras i samarbete med dåligt väder AB”).
Hoppas nu innerligt att all den här snön som yr omkring ligger kvar!

Och jag skall svara på de frågor som kommit in bland kommentarerna 😀
 

 

Vardagen tar fart

January 3rd, 2018

Hej på er igen!
Och så där i efterhand hoppas jag att ni haft en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!!!

Jag hade intentionen att blogg antingen före jul eller i mellandagarna.
But LIFE happened!

Några dagar före jul kom min syster hit och sedan var det fullt upp med:
Handla mat till julen (2 timmar på Maxi kan driva två systrar till vansinne!)
Lite hundfoder till systers hund, på djurbutik så klart och där kan man spendera tid!
Shoppande i allmänhet inför jul
Liten ridtur med syster – yay!

Dag två var det tur att Pelle hade tagit ledigt från jobbet!
Pias hund Tinka hade på måndagen brutit en klo, hemma i Oslo, och blivit kollad rejält av veterinär (Pia är djursjukvårdare och jobbar på djursjukhus, så hon har bra koll), men hade väldigt ont och det såg inte helt bra ut.
Så istället för att dagen innan julafton, eller på självaste julaftonen, sitta hos en jourveterinär så beslöts det att Tinka skulle få besöka Albano djursjukhus för säkerhets skull.
Så Pia, Pelle och Tinka tillbringade en stor del av dagen där och jag höll en lektion och red mina hästar samt ta en riktig långpromenad över fälten med Harry.
Och på kvällen åt vi på heeelt fantastiska Wedholms Fisk! Vi hade för länge sedan bokat bort och bestämt att det var avsmakningsmenys-dags där!
Och det var baske mig helt gudomligt! Om ni har möjligheten – ta er råd med ett besök där!!!
Dyrt – men sååå värt varenda krona för det är en riktig upplevelse!

På lördag kom min mamma och Pias dotter och slöt upp och så firades julen i frid!
Bubbel, mat, ljuvliga julklappar, mycket skratt och en liten julaftonsritt för mig och Pia blev det. Ohemult trevligt alltså!

Harry1217
Harry en av de få dagar vi hade snö här i Stockholm

På juldagen var Pelle och Pia så enormt gulliga och hjälpte mig att flytta ut från min massagelokal i Tyresö och in i min nya lokal i Jordbro!
Om någon ny (eller gammal för den delen) läsare missat det så är jag ju, för utöver total hästnörd, även diplomerad och certifierad massageterapeut!
Jag har i 13 år haft ett rum i Tyresö, men då förutsättningarna för att hyra rummet förändrades valde jag att hitta en lokal lite närmare mitt hem.
Och en stallkompis hade ett rum i sina lokaler i Jordbro industriområde att hyra ut för en vettig (mycket överkomlig) summa! Området är, som industriområden är, inte jättemysigt – men själva lokalen och rummet är fina och trevliga! Så det blir nog bra!
Imorgon har jag min första behandling där!

Mellandagarna ägnade jag åt att jobba och läsa böcker!
Och nyårsafton firade jag i lugn och ro med middag hos kompisar som bor nära och sedan en blöt promenad hem i regnet med Harry (Pelle firade med ett annat gäng vänner på annat håll).
Och sedan värmde Harry och jag oss i soffan med film över tolvslaget och stöp i säng så fort raketerna, och hundstackaren, lugnat ner sig. Skall köpa en thundershirt till honom till nästa år!

Nu har några dagar på det nya året hunnit gå och jag har startat upp igen!
Exakt känns äntligen lite på G igen. Varje år – ja vareviga år har vi en svacka i november-december då allt bara känns blä och segt och inget är kul. Ironiskt att jag passade på att köpa honom precis i den perioden 😉

Exdec17
Pretty boy Exakt i sitt “melodifestival-täcke” som håller honom torr inför massage

Vi har gjort lite som vi brukar då det känns så (man lär ju sig känna igen mönstren och lära sig nått av sina misstag, tack och lov). Lekt från marken, löslongerat, myst utan ridning och vilat lite. Och ridit lite grann då och då. Och så har vi börjat med klickerträning (har inte jobbat honom med det tidigare utan använt ”bra!” som ”klick-ord” istället). Han är precis in-klickad så jag har mest klickat på basgrejer. Som att stoppa huvudet i grimman, gå bredvid mig istället för lite bakom, sänka halsen i olika lägen.
Och igår red jag ett litet pass på ridbanan och det kändes BRA – riktigt bra. Kanske svackan börjar räta ut sig? Tror det.
Tömkörde rakt fram ut idag med mycket grundtölt och små travövergångar (och en glad Harry som fick komma med och skutta i gräset).

Exaktjan18
Glad hund (Exakt har för länge sen vant sig vid Harrys lina och kliver försiktigt över den)

Brandi känns rolig just nu, det jag hinner rida honom själv, mellan eleverna.
Tindra är PIGG som tusan och har till och med dragit med Erica o_O
Och idag ångade hon iväg med en elev på utelektionen också. Inte värre än att hon stannade 40 meter längre fram, men ändå. Gammeltanten då!
Hon blir 18 år i år, min älskade tant brun! Tänk att jag haft henne sedan hon var 4 år och en vinglig unghäst!

I övrigt har det varit ridning av tre hästar som inte är mina (men står på stallet), en lektion, packning av höpåsar och svärande över frånvaron av snö och närvaron av regn.

Kan vi inte bara dansa snödansen lite allihopa? Eller i alla fall minusgrads-dansen så jag får rena hästben på mitt jobb?

 

Exakt som det skall vara!

December 16th, 2017

Det lackar mot jul och lektionerna haglar tätt, trots att ridskolan sluttade för terminen den här veckan. Vilket är bra – jag behöver jobba allt jag kan.
För jag har gett mig världens bästa julklapp i år!
Från mig till mig – en riiiktig god jul:

Exakt09

IMG_2659

 

Jajjemen, nu är det klart och officiellt!
En del av er har vetat det ett tag, andra inte. Men nu är pappren skrivna!
Exakt är MIN!
Jag har ju haft den enorma turen och lyckan att få ha Exakt som min i flera år, men tiderna förändras och jag visste ju att det här inte var för evigt.
När det kom upp att Exakt behövde säljas sade jag spontant att i så fall måste han skickas till någon annan på försäljning, jag grejar inte att sälja honom.
Och så kom frågan om jag vill köpa honom – och oron, har jag råd?
Jag gick ut i hagen och stod och tittade på honom och så kom han fram (så där som han rätt sällan gör) och ställde sig med huvudet mot mitt bröst och efter lite fulgråt insåg jag att ”jag kan inte vara utan dig!”
Min fina, fina vän Britta, som ägt Exakt och sett oss tillsammans de här åren ville ju verkligen att jag skulle ha honom. ”Han är ju DIN häst Malin” sade hon.
Och allt ordnar sig! Och Jag har köpt Exakt!
Vilket är jättestort för mig!
Och det känns jättebra!!!
Och nu jobbar jag massor för att ha råd 🙂
Tur att jag har världens bästa jobb, med världens roligaste och gulligaste elever (både två- och fyrbenta)!

Men självklart blir det lite lugnare precis över jul och nyår!
Min syster, systerdotter, deras hund och min mamma kommer till oss och vi skall äta gott, rida och ha kul!

Och snart drar det nya året igång!
Fullt av träning, dömning och kanske lite tävlade. Och massor lektioner så klart – det bästa jag vet!

 

 

 

Click- tack!

December 3rd, 2017

Det var alltså det senaste halvåret det.
Träningshästar, massor lektioner och kurser och ett gäng tävlingar.

Jaha nu då?

Vet inte. Just nu är det Brandi, Tindra och Exakt som jag jobbar mest. Tindra hade trampat av sig en sko igår, så Brandi fick rycka in och gå en utelektion istället för henne.
tyvärr har jag inte sparat några av Tindrans skor, så jag har inget att slå på henne. Hoven ser dessutom lite trasig ut, så vi får se när hovslagaren kan titta förbi.
Det var saker ni ville läsa om, ja!
Klickerträningen kan vi börja med. Jag har varken bilder eller filmsnuttar av det. Jag är typ alltid själv när jag håller på med det.
Jag har inte heller läst på vidare mycket om det innan. Jobbar hästarna lite i frihetsdressyr-ish med bara släpp trycket/ge godis/beröm när hästarna gjort nått jag önskat eller något bra (ibland dyker ju det upp jättebra saker av missförstånd eller bara för att hästen bjuder på nått annat än man hade tänkt sig).
Jag har inte klickertränat någon annan häst eller hund, dock tränat Harry (hunden) operant (”shapeing”).
Men jag började med att klicka och ge godis samtidigt typ tre gånger per dag (ca tio klick-godis per gång och låtit det gå 15 minuter till några timmar mellan gångerna) i två-tre dagar.
Sedan tog jag med klickern in på banan/rundcorallen och började med elementära grejer som jag vet att hästarna kan och vet vad jag vill när jag ber dom om och klickade och belönade på det.
Sedan har jag helt enkelt utvecklat det.
Brandi har jag lekt lite med helt belöningsbaserat (R+) och det är kul, men ställer höga krav på människan. I R+ träning som man kan läsa om på engelska här, har hästen rätt att säga nej. Vill de ställa sig och äta så får de göra det. Då får man andas långsamt och vänta på att de vill ägna en uppmärksamhet (och då belöna det kraftigt!), eller hitta ett utrymme med så lite mat som möjlig i (men hästen får fortfarande säga ”nej” där också).
Så skall jag leka med det får jag vara noga med att vara i rätt sinnesstämning själv och låta det vara kort om hästen säger att det är så det känns idag.

Klickerpassen är ofta ca 20 min långa och man märker att det tar lite på huvudet på pålle, Jag brukar försöka avsluta när det går riktigt bra, men det jobbiga är ju att det är då det är som roligast också. Svårt ju.
En vacker dag kanske jag kan be Erica fota lite när jag jobbar med det?

Jag har börjat ta med klickern upp på hästryggen också. Och speciellt på Tindra är det verkligen kul! Hon blir väldigt glad och nästan skuttig av det och jag tror aldrig jag känt sådana galoppsprång på henne. Jag trodde verkligen att hästarna skulle stanna vid klicket och be om sitt godis, men döm om min förvåning när de traskar på och nästan sträcker lite på sig som om de säger ”jag vet – jag gjorde rätt” när jag klickar och går fram tills jag andas ut och bromsar i sätet. DÅ stannas det dock raskt och huvudet vänds raskt för godisutdelning.
Tindra rids nästan alltid på hackamoore, vilket ju dessutom är enkelt att ge godis på. Brandi har jag vid några tillfällen ridit i repgrimma och det har också gått väldigt bra.
Ridpassen då jag rider med klicker är också rätt korta, ca 30-35 min, med fokus på övergångar och att ha kul! Börjar alltid med så lätta övningar som möjligt där jag får möjlighet att belöna snabbt. Halt (klick-godis), fram flytta bakben (klick-klick-stanna-godis), flytta andra bakbenet (samma sak), FRAM i trav (klick- trava fram – klick-stanna-godis) och så vidare. Pauser på lång tygel då och då (10-30 sek, då och då någon minut). Galoppfattningar är kul att jobba med (kanske det är för att jag tycker det som alla mina hästar är riktigt bra på fattningar?) och lätt att klicka på.

Tindragalopp
Här rider jag Tindra i repgrimma för några år sen.

Tja, så jobbar jag då och då.
Men där klickerträningen gett absolut störst inverkan/resultat är vid skoning!
Brandi blir så uttråkad och Tindra tycker det är jobbigt att hållas fast/stå uppbunden. Båda blir så mycket lugnare och mera avslappnade vid skoningen med klickern. Då klickar jag när de står stilla och är avslappnade. Har även passat på att klicka när hovis spikar i hoven.

Tindramalin

Tävlingssäsongen 2017 pt.2

November 28th, 2017

Fortsättning på förra inlägget.

Sommaruppehåll och semester. Lite ridning, några veckor i Finland med voffe och make (och mamma!). Andas och njuta!
Åh vad det behövs! Varje år.

Augusti kom och förutom väldigt mycket ridning och träningshästar som ledde till att ridbyxorna hängde slappt runt benen (gick alltså ner de där semesterkilona + några till) så var det MöRS KM i slutet av augusti, Exakt och jag vann T3 och kom 5:a i V2 där. Roligt värre 🙂
Brandi och jag kom t 2:a i F2, och positivt är att passen börjar kännas bättre! Lite mera sväv, snabbare och känslan av att han VILL!
Roligast av allt tyckte jag var att min älskade gamla Freyr (som jag sålde 2004 för att kunna köpa Tindra) vann femgången (någon hundradel före Brandi och mig), 26 år gammal! Fina Freysingen! <3

KM17resultat
bra resultat

ExaktKM1
ExaktKM2

ExaktKM4
Exakt i V2 och T3

BrandiKM1liten
Brandi i pass! 

Första helgen i september är alltid KUL!
Där är det Freyfaxis lagtävling på Tunabanan i Uppsala!
I år var vi Haninge Bygg och alltså hantverkare! (Här kan ni läsa och se bilder från förra året på vi var Tjuv och Polis).
Sjuuukt kul tävling med enorma mängder trams! Brandi debuterade T4 med den äran (och gick även femgång). Laget kom 3:a av 12 vilket vi var jättenöjda med!!! Nytillskottet Minna i vårt lag var dessutom en riktig höjdare och vi har alltid så himla skoj i laget! Skrattätaste helgen på året!
HaningeBygg1
Brandi och jag som hantverkare

HaningeBygg2
“Byggare Bob”

24/9 var det Stockholms Distriktsmästerskap på Ensta.
I år hade de gjort en, i mitt tycke, lyckad variant. Under hela säsongen fick man skicka in sina resultat (från uttagningar på tävlingar med 3 eller flera domare). De två bästa resultaten i varje gren räknades och baserat på resultat kvalade man in till DM:et.
Enkelt då man bara kunde ta en bild på resultatlistorna och maila till Stockholms Islandshästförbund direkt från tävlingsplatsen. De högst placerade kom med till DM:et och Mästerskapet genomfördes helt i finalform.
Man kom alltså dit och red endast en final, men prisutdelningar direkt efter. En Distriktsmästare per gren.
Exakt och jag hade en bra dag och slog till och blev Distriktsmästare i både V2 och T3 på runt 5,50 i bägge grenar!
Wow, vad kul det var! Prisregn så att säga med jättefina rosetter, täcken och pokaler!

prisutdeln

DMpriser

Övriga priser hade de gjort så med att alla sponsorpriser gick in i ett lotteri, där man köpte lotter för 20 kr st. och för 100 kr (5 lotter) vann jag ett träns, en jättefin grimma och lite andra smågrejer!
Brandi var kvalad i F2 och vi kom 2:a vilket överraskade på mig, 4,76 och äntligen lite drag och poäng i passen – 5,0 och 5,5! 

KM171
Exakt KMtoltlilten
En absolut favvobild på mig och Exakt!

Sista tävlingen för säsongen var Häringetävlingars hösttävling 14/10.
Ja – när skall jag lära mig att inte anmäla mig till tävlingar i oktober? Jag VET ju hur det är  – varje år! Jag är trött och hästarna börjar vara lite hösttrötta och lurviga. Opepp allmänt.
Och så var det den här regniga morgonen. Jag steg upp skittidigt och redan när jag klädde på mig tänkte jag ”skall jag stryka mig?”. Borde nog ha gjort det.
Men tävlingen var nära hemma, på en bana jag gillar och jag hade engagerat Erica i att vara hästskötare.
Så vi åkte, ställde upp hage i regn och leeera på en jätteblöt äng. Gick runt i gummistövlar tills preciiis innan jag skulle sitta upp och då bytte jag till läderstövlarna inne i transporten och ställde hästen precis bredvid rampen och satt upp fram den. På den nivån liksom.
Red en T5:a på Exakt först. Blöt bana med många vattenpölar: Exakt, som är en av de underlagskänsligaste hästar jag någonsin träffat (han gillar verkligen inte för mjuka eller ojämna underlag, det är därför jag aldrig tävlar ridhustävlingar med honom), var lite skuttig och ojämn. Poäng mellan 5,8 och 5,0. A-finalplats.
Brandi fick gå en T6 och skötte sig bra, för att vara den dagen. 4, någonting och utanför final, men med nöjd matte.
Erica hade faktiskt kameran med sig och fotade lite i T6, så det har vi bildbevis på att Brandi kan gå!

BHaringeT64

BHaringeT65

BHaringeT63
Och sen var det uppvärmning för V2 med Exakt. Som kändes lite bättre. Precis innan jag skulle rida till collecting ring så tog jag en galopp och övergång till tölt på vägen och kom lite långt mot sidan av vägen och Exakt parerade ett snubbel med att sträcka ut sitt bakben ordentligt framåt. Kling! Där rök en framsko. Kände det direkt och stannade, hittade skon och satt av. Tack och lov fanns det en person med walkie-talkie på framridningen (som på Häringe är en bra bit från banan), som kunde ropa upp till speakern att jag var struken (skulle in om ca 4 min när det hände).
Ut med Exakt i hagen och där gick luften ur mig helt. Jag frös, var trött och vill bara hem. Inte irriterad eller ledsen – bara trött och opepp.
Skulle egentligen rida F2 på Brandi också, men under lunchpausen som var innan kände jag bara intensivt hur jag inte ville det.
Och då kommer det liksom inte blir bra och bara bli orättvist mot hästen.
Så vi packade ihop och åkte hem och ååååh vad skönt det var att komma hem och få släppa ut hästarna i hagen och åka hem till en varm dusch och soffa! Det hade varit några intensiva månader utan en enda ledig helg och batterierna var nog helt enkelt slut där!
Nästa dag lyckades jag räta ut skon och slå på den igen (dock utan sulan) och skickade lite bilder till hovslagaren och hon godkände att han gick med skon så tills hon kom ut på torsdag för att sko (då skulle sulorna ändå av). Nöjd med att kunna slå på skon själv!

Tappsko
jepp – avtrampad sko

 

En sista tävling blev det denna höst och det var Tölt in Harmony-tävling på Jursta 29/10.
Förra året tvingades vi stryka oss från den då vi hade några hästar med ringorm i stallet (tack och lov fick inte en enda häst på lösdriften, som ju ligger några hundra meter från stallet, det. Och faktiskt drabbades väldigt få hästar i stallet då det upptäcktes fort och behandlades korrekt från början till slut).
I år åkte vi. Iskallt, men mesta dels uppehåll under dagen.
Mycket intressant då jag aldrig haft tillfälle att tävla TiH själv. Jag har minst sagt varit engagerad då jag varit med i styrelsen på Tölt in Harmony-föreningen sedan den grundades, designat nivå 1 själv (ja, det jag som kom på den!), dömt några tävlingar, hållit ett antal kurser och ägnat timtal åt att skriva och göra diplom till utbildade domare och instruktörer över världen (Ia Lindholm kallade mig Diplomalin under FEIF-seminariet för några år sedan, där ett hundratal diplom skulle hamna rätt! Åh vilka sammanbrott vi höll på att få och vad mycket vi skrattade efteråt!!!).
Men tävla själv har jag inte gjort – förrän nu!
Nivå 1 (vad kul det var att rida det och känna – I made this!) valde jag efter lite velande att rida i trav. Kände direkt när jag kom in i Jurstas ridhus (fibersand) att underlaget påverkade Exakt. Han liksom ”dog” i energi. Men han har en fin, väldigt taktfast trav och även om jag red snäppet för fort i första momentet så kom vi ut på 6,3! På det kom vi tvåa (efter Sofie Engvall och henne jättefina Nökkvi, som vann välförtjänt på 6,4).
I nivå två värmde jag fel! Lite för länge, med för lite återhämtning, med tanke på underlaget. Märkte först efteråt hur stackars Exakt flåsade. Och sällan har jag saknat att ha et spö i handen så. Mycket bra för ödmjukheten!
Det hade nog dessutom gått bättre om inte jag varit så taggad i ökningarna och drivit till som tusan, vilket resulterade i ett litet galoppinslag).
Låga poäng (helt rättmätigt) och en tredjeplacering (eller tvåa, hur man nu ser det. Det var delad förstaplats).

ExTiH2017
Och det var det här årets tävlingssäsong det!
I slutändan så här är jag nöjd! Exakt känns starkare, jämnare och med bättre bärighet och aktion än tidigare. 
Brandi börjar få lite fart i pass och har hittat T4/T6 som töltgren.
Men just nu är jag inte tävlingssugen alls, bara träningssugen. Men jag vet hur det blir framåt februari – suget kommer tillbaka. I know it!