MalinS Blogg

FEIF-seminariet 2013

Lektionerna

Samtliga lektioner är endast 30 minuter långa!

 

Stian/ JE

JE har med sig en 5-årig valack e. Hrekkur från Hålåsen.
Hästen är stor och har mycket långa ben.
Han är lite vinglig och töltar, men blir lätt väldigt passtaktig.

Viktigast är att hästen går fram för att hitta balans.
Hästen är väldigt rörlig i sitt huvud och rör det mycket och Johanna får koncentrera sig på att sitta med mjuka armbågar och att följa hästens huvud med handens position, utan att öka eller lätta på trycket.
Höjde hästen huvudet (han ville kasta upp huvudet då och då rätt häftigt) fick JE höja handen så att linjen mun-hand-armbåge hölls intakt.
När hästen slappnade av och sänkte huvudet (samt halsen) följde Johanna med handen längre ner (linjen!) och om han inte hade kontakt (förde fram nosen utan blir lite bakom hand) – fick hon driva fram hästen till kontakt och därmed aktivera bakbenen.

Takten i tölten börjar bli bättre här.

Så fort hästen går på volt blir takten riktigt trevlig, men hästen tappar lite framåtbjudning och så fort han kommer ut på rakt spår blir han passtsaktig.
Om han tappar balansen (eller inte orkar) och trillar över i trav går JE över till att rida honom i trav.

(Personlig reflektion:
Den här hästen borde fått många flera småpauser i skritt på lång tygel. På 30 minuter fick han en paus. Han blev märkbart trött och väldigt svettig.
Stian och JE höll med om att det blev lite mycket, pga. Situationen).
Stian fick en fråga om att han valde att inte jobba den här lite stela och passtaktiga hästen sidvärts utan mera med kontakt framåt.
Stian svarade att han tyckte hästen var för osäker i sin framåtbjudning och därför först måste gå fram!

Dag två är hästen klart mindre passtaktig i tölten redan från början.
JE får idag jobba mera med att flytta hästen för skänkeln för att mjuka upp länden, men Stian är noga med att hästen skall tänka framåt hela tiden och inte tappa tempot och energin i skritten. ”Flytta bara ett steg åt sidan och rid sedan direkt fram!”
Korta intervaller med små pauser och varvbyten ofta.
Hästen är tydligt bättre i takten och mycket lugnare i formen, mera lösgjord.
JE får växla mellan att tölta på volter och rakt fram. På långsidorna får JE vända in tidigare från kortsidan och göra diagonala halvhalter (ytter tygel – inner skänkel) och flytta ut hästen (lite ändra riktning m.h.a. halvhalterna) mot långsidan i tölt. Snabb med eftergiften när hästen flyttar sig och rida fram.

Mette/ AMR

Hästen är en 11-årig hingst, som tävlats aktivt och synts på banorna med olika ryttare.
Mette har vikt vojlocken så att sadeln lyfts upp lite i bakvalvet från ryggen på hästen. Hon säger att hästen fick en klart bättre ryggaktivitet när de provade såhär dagarna innan seminariet.
Personlig notering: Jag läste den här artikeln om när Dr. Heuchmann var på Island och där han gjort precis så på väldigt många hästar.

Hästen blir lätt lite travtaktig i skritten och slappnar inte av helt i steget och det syns tydligt speciellt i övergången tölt-skritt där han lätt vill ”släppa kontakten med bakbenen” precis i övergången tölt-skritt. Han vill lätt ”krulla ihop sig” och kommer inte helt fram med nosen ens på helt långa tyglar.
Mette tar tag i det direkt och AMR får var mycket noga med böjningen och rida på volt och skritta – böja igenom hästen och flytta honom med inner skänkel rätt långt fram (för att påverka nerver och muskler där vi vill att hästen skall lyfta sig – runt manken) och sedan släppa ut tygeln och se hur hästen reagerar och ”samla information”. Efter några repetitioner börjar hästen länga halsen lite mera och frustar lite. Steget i skritt blir också lite mera avslappnat.
Anne-Marie får rida fram i tölt och låta tygeln var lite slack och se var hästen vill bära sitt huvud och sedan rida ner mot skritt och hela tiden vara noga med att hästen inte ”stänger av kommunikationen med bakbenen” och smyga ner tempot mot skritt stegvis. Så fort hästen spänner sig eller försöker släppa bakbenen får ryttaren driva fram honom igen.
”Lös problemet i det tempot de uppstår i”.

Nästa dag får AMR börja med att trava fram lite och kolla hur hästen vill hålla sin hals och sitt huvud och sedan gå ner till skritt göra skänkelvikning från medellinjen ut till fyrkantsspåret och när hon kommer ut till spåret släppa ut tyglarna och se om hästen vill länga ut halsen och sedan göra om övningen.
Hästen har till en början mycket korta steg i skänkelvikningarna och placerar den korsande bakhoven precis framför den yttre bakhoven och krullar ihop sig lite. Efter ca 4-5 repetitioner börjar steget bli mera avslappnat och lite längre.
Hon får sedan gå över till att göra skänkelvikningarna med tyglarna i ena handen för att kontrollera hur mycket (lite) hon behöver dom och hur bra hästen lyssnar på skänkeln.
”Allow the horse to surprise you!” (han kanske gör övningen bättre än du trodde!)
Ryttaren får gå över till övergångar till tölt och rida lite mera tempo i tölten än dagen innan. Hästen blir lätt lite styv i tölten och AMR får rida in på små volter och flytta ut hästen på en större volt (igen – skänkeln ganska långt fram för att aktivera rätt muskler och nervbanor).
Lös inte styvhet med händerna!
Som avslutning gör de några skänkelvikningar till och steget är tydligt bättre!

Magnús/ JB

Hästen är ett sto som är avlad på pass och har en månad innan det här seminariet tagit VM-guld i speedpass med JB

Maggi börjar med att ställa upp fyra koner i en ”diamantform” och JB får börja med att rida små volten runt varje kon. Varannan volt går till höger och varannan till vänster.
(Många av mina elever känner igen den här övningen då det är en av mina favoriter i uppvärmning sedan tidigare)

Hästen får ömsom flytta bakbenen lite ömsom ”bara” böja sig runt konerna.
JB får rida fram i trav och tölt längs spåret lite och sedan rida in i voltövningen i trav. Hästen får vara med på noterna och vända snabbt.
Övningen görs sedan i tölt.

Till avslutning får ekipaget komma fram i galopp och göra en passläggning på långsidan och sedan avsluta.
Maggi pratar om vikten av att ryttaren sitter mitt över hästen, och att ryttaren svänger och styr på rätt sätt. Titta var man är på väg – först blicken, sedan axlarna och höfterna och sist tygeln.

(Personlig reflektion: Jag hade velat se hästen jobba långsammare och lugnare i övningarna. Hon hade bråttom genom alla övningarna och hästen vilar inte i steget och tappar bakbenen och lite av balansen. Jag upplever hästen som något stressad både i tölt och trav. Jag tycker även sadeln ligger något får långt bak)

Dag två lägger Magnús ut bommar i ett ”kors” i ridhusets ena enda och sedan tre travbommar i den andra ändan och hästen får värma upp genom att kliva kors och tvärs hit och dit över bommarna som ligger i ett kors (var av två är lite upphöjda). Hon får även gå lite sidvärts över bommarna då och då och ta ansvar för sina ben.

Under tiden berättar Maggi lite om hästen och hur hon tränats och den långsiktiga planen med henne.
Sedan får ekipaget trava några varv runt fyrkantsspåret och över travbommarna på bortre kortsidan och sedan komma in på en volt runt ”korset” i trav och då och då trava över en bom eller två på ”korset”.
Efter en liten skrittpaus så får JB jobba på volt runt korset i tölt och böja igenom hästen i bägge varven.
Stoet rollar ganska mycket i ena varvet och en liten diskussion runt hur och om JB skall/bör korrigera det.
Avslutningsvis får JB  göra lite galoppfattningar ur skritt i bägge varven.

Det hade varit roligt med lite längre lektioner och lite mera planerad tid för frågor och diskussioner för nu blev det lite kort med frågor och diskussioner.

Mera kommer!

Tags: FEIF, Mette Mannseth, Stian Pedersen, Utbildningsseminarium 2013

This entry was posted on Friday, September 27th, 2013 at 13:58 and is filed under Islandshäst. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.